Alexander

Eftersom det blev så att du gick ifrån oss alltför tidigt, och eftersom jag aldrig fick ta adjö på riktigt.
Jag älskar dig som den bror du var för mig, och saknar dig om möjligt ännu mer.
För varje dag som går så förstår jag hur mkt du betydde för hela mig och hela mitt liv, och hur mycket du påverkade mig och andra till det positiva. Det får på något sätt vara ett ljus i mörkret, trots att inget bra kan komma ur att vi förlorade dig. Jag älskar dig, saknar dig och vill bara få en garanti att det blir som vi lovade varandra, "du och jag ses på andra sidan, min bror"

All min kärlek till din fina familj, som har det svårare än jag varenda dag.

Just a spoon full of sugar...

and the medicine ´ll go doown.

Att slänga en sked socker på sanningar kan nog förvisso hjälpa, kära fröken Poppins. Dock kan jag tänka mig att det är tillfälligt. Högst tillfälligt.

Att klaga i regn och solsken på att vara singel känns plötsligt inte lika aktuellt. INte när man ser par i ens direkta närhet som, så fort det går åt h-vete slänger en sked socker på sanningen, sväljer och går vidare. Par där killen har tröttnat på sin tjej, men stannar för att det är bekvämt, eller för att hon skulle bli så ledsen annars. Par där vardagslunken är något heligt och när den bryts så kommer hemska saker hända. Och så beklagas det åt höger och vänster, varpå "allt dåligt går över". Mer socker. Tills nästa fylla, nästa dåliga beslut/snedsteg/skitsnack.
Under de senaste åren har man sett så mycket av detta sockrande att man inte bryr sig längre.
Är det bra - låt det va´ , Kan det bara fela - sluta spela.

Par som sockrar vs. sura singlar: 0-1

Over and Out

Du, du och du

Morgonen började väl inte fanatstiskt för min del, försovning men rätt bra jobbat i övrigt. Dagen har varit intressant och vi har fler järn i elden än någonsin. Pepp blir jag.

Gerillamarknadsföring är min nya bitchlover, om ni vill se några riktigt bra exempel, så dra in på www.weburbanist.com och surfa runt. Där finns en del bra gatukonstnärer också.

Jaha, annars då? jo jag fick väl äta upp att jag sa att jag vaknar lättare idag, men det är på uppgång hursom. Veckan har rusat förbi och jag har väl varit GANSKA så duktig... Löpning/pw 3 dagar, boll likaså. DO IT, DO IT NOW...liksom.

Ikväll blir det vin och catchup med delle och bengelie, självklart trevligt (och vi vet ju hur det brukar gå) avundsjuka? Japp - du, du och du!
Imorgon drar jag förmodligen utomlands. Nej, inte skåne...faktiskt blir det Danmark, dagsfylla och pölse. sweet. NJaej...så jäkla intressant blir jag inte en fredagseftermiddag när jag räknar ner tiden mot hemgång.

Over and Out

No snow, no show...

Ehm, nej det lever jag inte riktigt efter.

snarare blir jag en sämre människa av det här vädret och vill bara skälla på saker hela tiden.

vardagen börjar bli rutin och saker faller ändå någorlunda på plats (efter hand). Väckarklockan riskerar inte till samma grad en smärtsam död varje morgon, jobbet börjar kännas mer säkert, känslan av att ha uträttat något vettigt infinner sig mer eller mindre varje dag. Förutom detta finns det nästan alltid en matlåda i väskan på väg till jobbet, springskorna får komma ut och röra på sig nästan varje dag (ja, tillochmed igår när det blåste 10m/s och snöfallet klassades som stöstorm, klass1)och bollen får sig en omgång direkt efter turerna. Och till tomten; jag äter sallad och frukt varje dag och till frukost blir det havregrynsgröt (för en halv person, eftersom det bara är min första frukost för dagen ;) )

Lina och jag är bland det roligaste som finns om dagarna och förhoppningsvis så har vi utökat kännedomen om SPH/Ta steget på campus redan nu. Vi går i tankarna om en jobb-blogg, måste dock bolla den idén md cheferna först.

Jag får återkomma senare, när jag har mer vettigt att säga.
just ja; twitter; ksomikalas


Over and Out

Det var brevbäraren!

Gårdagen var en relativt bra måndag ändå.
Arbetade under dagen, direkt hem för obligatorisk fruktstund, sedan var det bara att bita i de 7,5 km och bollträningen som stod mellan mig, middag och soffan. Gick som en dans.
Matlådor blev det igen, nu bunkras det upp må jag säga.
Därefter hände inte så mkt, mest betalade jag lite räkningar och så.

Då hittade jag ett roligt brev, från posten till "boende på östergård". POsten ville uppmärksamma oss som äger fastighet på östergård att många brevbärare klagat på våra brevinkast. De är "för tröga"(andra klagomål kan gälla att de är "för låga/för höga"). Det är tydligen alltså för svårt att få in breven i själva springan. Detta försämrar kraftigt brevbörarnas arbetsmiljö. Detta måste åtgärdas snarast. ANNARS! Jag förstår själva problemet (egentligen) men, jag har svårt att se vad jag ska göra åt saken. Tror ni jag måste köpa olja och smörja mitt stackars inkast? ska jag sätta upp en brevlåda i trapphuset? Och framförallt, kan denna tröghet i inkastet vara anledningen att posten i halmstad ibland "tappar bort" min post, och sedan inte vill kännas vid att de gjort det?

Lite dagens ord då:
FUSTIS - knölpåk.
FYLAX - väktare, ofta namn på hundar. (jag känner INGEN hund som heter Fylax)
FYSILJERA - skjuta en dödsdömd.


Over and Out

It´s lunchtime...

and I love you!

nej jag skojjar bara, ngt sådant blir det inte.
Men lunch har jag ätit (matlåda tadaaaa!), kampanjat har jag gjort. Och funderat på om jag kommer bryta foten igen om jag drar ut och springer efter jobbet. Alternativt om jag spexar till det med den andra foten istället, för att inte ha någon helt fungerande fot om ett år.
Vad tror ni?


Over and Out

Ny tid, Ny strid

Jag tror att det är vår kära vän "Blues" som hade ett album som hette så...
Eller så var det Ken, ni vet han som är så omtyckt av kungahuset.

Hursomhelst så passar det väl rätt bra in nu.
Januari har varit en så kallad "buffertmånad", dvs. en sådan månad som man har på sig att ordna upp saker efter jul, nyår och allt vad det innebär. Nu är det ju dock februari, och alltså dags för uppryckning.

*inget godis
*nästan inga chips
*blogg oftare
*mer planerad ekonomi
*fortsatt träning på uppgång.

NU ska jag dock jobba.

Over and Out